Nervositet - vad det är och vad du kan göra åt det (3 tips)

Nervositet är en form av social ångest, samma ångest som du kan känna när du står i kön på ICA och ditt kontokort krånglar vilket gör att du blockerar hela kön, eller när du pratar telefon och plötsligt finner tystnaden oerhört jobbig eftersom du känner att du tråkar ut den andra personen.

Social ångest
Din form av social ångest är till stor del påverkad av dina föräldrar. Om dina föräldrar var överkritiska mot dig så är chansen stor att du i dina presentationer vill leverera så perfekt som möjligt och att du lägger oerhörda mängder tid på att förbereda dig för att oftast ändå inte bli nöjd och ännu oftare vara nervös för att det du levererar inte är tillräckligt bra. Om dina föräldrar däremot var överbeskyddande så är chansen stor att du i din presentation gör det mesta för att undvika konflikter och i de delar där det kan uppkomma konflikter eller frågor är du extra nervös.

Men den sociala ångesten kan bortsett från våra föräldrars uppfostringsmodell även komma från två andra håll.

Social inlärning
Den första är "social inlärning". I en studie fick schimpanser lära sig vara rädda för ormar genom att man visade dem ormen och samtidigt gav dem en elstöt. Det som hände var att schimpanserna som INTE var med i studien sen lärde sig av de andra att ormar är livsfarliga. I Sverige råder Jante, och just i Sverige där vi inte ska eller bör hävda oss har du sedan du var liten blivit itutad av andra, av media och vänner, att det är läskigt att hålla presentationer. Hur många i din närvaro har du hört säga "YES, i morgon ska jag köra en presentation för hela klassen, det kommer bli sååå grymt"? Sannolikt mer sällan än motsatsen, vilket är definitionen av social inlärning.

Lärd association
Det andra är "lärd association". Det innebär att du någon gång hållit en presentation eller varit i en liknande situation där någon skrattat eller gett dig en missunnande, kanske feltolkad blick. Din hjärna fick då ett stress- och rädslopåslag och lärde sig "om jag gör så här uppstår smärta, det är bäst jag undviker det". Genom ett mästerverk av cirkulär logik kortsluter din hjärna sig, och bara vid tanken på att hålla en presentation skapas en klinisk rädsloreaktion: hjärtat slår snabbare, pupillerna dilateras, salivutsöndringen begränsas. Hjärnans reaktion blir "oj, bara genom att tänka på presentationen går hela mitt system bananas, det måste verkligen vara läskigt", och minnet skrivs tillbaka, ofta starkare.

Vad kan vi göra åt det?
Pavlov visade med sina hundar hur vi både kan skapa och ta bort lärda associationer. När maten serverades ringde en bjällra; till slut förknippade hundarna bjällran med mat och saliverade så fort den ringde. När man sen bara ringde utan att servera mat upphörde saliveringen efter 10-20 gånger, och associationen var utplånad. Här följer 3 tekniker jag använder i min coachning för att ta bort negativ nervositet för gott (inte medicinera med verkningslösa knep som "se dem nakna" eller "hitta en punkt i rummet"):

Tips 1: Du måste bryta mönstret 10-20 gånger och tala om för din hjärna att rädslan är obefogad. Vi ska vara nervösa, det håller oss på tå, men inte så rädda att neocortex slutar hitta orden. Från och med NU får du aldrig säga till dig själv eller andra att du är nervös. Säg istället att du är hur lugn som helst. Dyker en orostanke upp byter du ut den mot en positiv tanke du väljer. Konsekvent slår du bort de negativa tankarna och ersätter dem med tankar om att det går bra.

Tips 2: Visste du att anspänning och upphetsning är samma biologiska fenomen? Båda ger ökad puls, kortisol och adrenalin. Enda skillnaden är hur vi tolkar dem. Jag hade en klient som älskade att framträda men alltid var sjukligt nervös. Jag förklarade att han associerat känslan fel: när du tar fram motorcykeln på våren eller hoppar fallskärm VILL du ha ökad puls och adrenalin (därav "adrenalin junkie"). På scenen har du bara felassocierat det. Mitt råd: njut av det, älska pulsen, koppla den till alla andra positiva situationer där du får hög puls. Fyra veckor senare ringde han och sa att den negativa nervositeten var som bortblåst, och det förändrade hans karriär.

Tips 3: Vi generaliserar våra liv och känslor för att bli effektiva; dessa generaliseringar blir regler. Du har alltså en regel för när du ska känna dig nervös. Exempel jag mött: "Jag blir nervös om jag står inför 50 personer jag känner och inte är förberedd", "Jag blir nervös om de som sitter där kan mer än jag", "Jag blir nervös så fort jag ställer mig upp". Problemet är att reglerna ofta är alldeles för lätta att uppfylla. Mitt råd: skriv en ny regel som är mycket svårare eller omöjlig att uppfylla. En av börsens VD-stjärnor var livrädd för att filmas; hans regel var "jag blir nervös i alla lägen om det finns en kamera". Vi skrev om den till "jag blir bara nervös om jag ska hålla en presentation och Ingmar Bergman filmar, det är lördag och det regnar inomhus". En vecka senare var rädslan borta. Det effektivaste sättet att programmera in en ny regel är att lägga frasen "Jag [NAMN] ser, hör, känner och vet att jag bara blir nervös om... [REGEL]" och repetera den med full inlevelse tills den blir din sanning.

Jag har aldrig haft en klient som inte blivit av med sin negativa nervositet genom dessa tre metoder. Bestäm dig, och kör någon av dem konsekvent.